Kategoriarkiv: Topp 10

TOPP 10: Mattias Jonsson (Sound of music)

1. NY AKUSTIK: Ny Akustik (från ”Ny Akustik”, cd, Hypermusic, 1999)
2. THE CONCRETES: Vacation (från ”EP #1”, 10”, Concrete Records, 1998)
3. TESTBILD!: From Forgotten Power Station On The Moon (från ”All Songs Are Sad Songs”, samlings-cd, Make It Happen, 2001)
4. SAGOR & SWING: Vals på vingar (från 7″, Rocket Number Nine, 1999)
5. THE BEAR QUARTET: Human Enough (från ”Personality Crisis”, cd, A West Side Fabrication, 1998)
6. BOB HUND: Raketmaskinen (från ”Jag rear ut min själ! Allt ska bort!!!”, cd, Silence, 1998)
7. DOKTOR KOSMOS: Borgarsvin (från ”Evas story”, cd, North Of No South, 2000)
8. KOMEDA: A Simple Formality (från ”What Makes It Go?”, cd, North Of No South, 1998)
9. PLUXUS: Moskvitch (från ”Pacer”, 7”, Slowball, 1998)
10. DIFFERNET: Sleeper (från ”Style telegraphique”, cd-r, International Byzantine Machines, 2002)

Man kan ju inte, med hedern i behåll, ta med sig själv på en sådan här topplista men som bubblare/extrakommentar vill jag ändå nämna ett par Umeå-relaterade saker som jag själv var inblandad i under den här tidsperioden.

Dels gjorde Puffin en sista skiva, ”In Red And Yellow”, som släpptes 1996. Jag minns att vi arbetade dag och natt för att få skivan så bra som möjligt. På många sätt var det en studioprodukt med många kreativa och tekniska lösningar inblandade. Mer hi-fi än lo-fi med facit i hand. Det är väl inget bortglömt mästerverk direkt. Men i varje fall bortglömt med flera toppar. Skivan liksom bara försvann när den släpptes. Sista spåret, ”Waterfall”, kan kanske ge en fingervisning om hur skivan låter, om någon är nyfiken: (man får ge det sju minuter av ens liv).

Dessutom finns det en outgiven Seashells-låt som jag inte hört på femton år, en Sagittarius-cover: ”The Keeper Of The Games”. Enligt en anteckning på DAT:en spelade vi in den 1998. Tror den skulle vara med i en Curt Boettcher-tribute av något slag. Men det rann ut i sanden, troligen av rättighetsskäl. Måste gräva fram vår cover, måste gräva fram den…

Annonser

TOPP 10: Monika Svensson aka Demonika


1. Doktor Kosmos – Cocktail (album, NONS, 1996)
2. Souls – Bird Fish Or Inbetween (album, Telegram, 1996)
3. Komeda – The Genius of Komeda (album, NONS, 1996)
4. Bob hund – Jag rear ut min själ! Allt skall bort!!! (album, Silence, 1998)
5. The Persuader – Stockholm (album, Svek, 1999)
6. Andreas Tilliander – Ljud (album, Mille Plateaux, 2001)
7. Fint Tillsammans – En världsomsegling (album, Silence, 2000)
8. Silverbullit – Citizen Bird (album, NONS, 2001)
9. Mazarine Street – Delirious (album, Dolores, 2001)
10. PST-Q – Natt klockan tolv på dagen (album, Border Music, 2002)

TOPP 10: Magnus Boman (Dilettante Productions)

1. NY AKUSTIK – Ny akustik (DL EP, Hypermusic, 1999)
2. BLOMSTERUNGE – Exhumering (LP, Helmut, 1987)
3. ICORO – Zoo (CD, Dilettante, 2002)
4. MONO – Vi tänker oss helt nya frisyrer (7″ EP, Dilettante, 1996)
5. HANS APPELQVIST – The Xiao Fang (10″ EP, Mjäll, 2001)
6. MEMBERS OF TINNITUS – 1-17 (7′” EP, iDEAL Recordings, 1999)
7. BOB HUND – Omslag: Martin Kann (LP, Silence, 1996)
8. MEMBERS OF TINNITUS – Tactics For Instant Music (LP, iDEAL Recordings, 2000)
9. POLIO – (kassettsingel, Gospel!, 1996)

En här onämnd etikett som var viktig för svensk musik i perioden är förstås Radio Khartoum, men den var ju inte särskilt svensk. Det finns gott om gömda mästerverk på demokassetter ifrån perioden, inte minst från Mono, Icoro och Fint Tillsammans, men det kändes lite väl internt att fira dessa, så de får samlas som nummer 10. Black metal och kängpunk (hej URU!) firade också triumfer men jag lämnade även dem vid vägkanten.
Peace and happiness, Magnus Boman.

S: Blomsterunge hade jag aldrig hört talas om, såg att den skivan är inspelad live på Kulturhuset, kul! Men, vad är kopplingen till 96–02-perioden, spelades ”Exhumering” in 1986 men släpptes långt senare?

M: Oj du har ju rätt! Ett decennium fel! Hinner jag göra om o göra rätt!?

S: Äsch, vi publicerar felet! Finns poänger med the mind playing tricks…

edvinmedvind

BONUS:
Intervju med Magnus Boman, om Dilettante Productions och Stockholm Archive Series, som ursprungligen publicerades i det andra numret av fanzinet Gospel!, december 1995. Det här är en förkortad version. I skrivande stund hade två singlar släppts – Bob hunds ”Edvin medvind” och The Backward Boys ”An elementary introduction to feedback” – och runt hörnet fanns debuter med Fint tillsammans, Mono, Landis Mackellar & The Diatribes, Icoro, The Absents och ännu fler skivor med Bob hund. Dilettante Productions i mitten av 1990-talet var visserligen en anakronism, men oj vad fel vi hade när vi trodde att vinylen var på väg bort för alltid, och oj vad bra Stockholm Archive Series-singlarna fortfarande låter…

Skivnålen knastrar igång skivan och första låten börjar. Ett jäkla oväsen; skärande, dissonanta gitarrer, trummor som löper amok, en bas som knappt hörs, för att sedan ta över allt, och ovanför, eller mitt i, och ibland någonstans långt där bak en skånsk röst som upprepar det magiska mantrat Edvin… medvind. Det är en 7”-singel med Bob hund som ursprungligen var en demo, inspelad 1992 innan de hade fått skivkontrakt med Silence. Drygt två år senare ges den ut av Dilettante Productions, i serien Stockholm Archive Series. En serie som är ett passionerat statement om en inställning till ljud och musik. Hur musik spelas in, hur den ges ut, hur man lyssnar på den. Magnus Boman som står bakom Dilettante Productions är tidigare mest känd för medverkan i stockholmsband som Oven & Stove, Instant Life och Tony Curtis.
– Ett band som Bob hund låter ju ofta jävligt illa på konserter i de flesta musikradiolyssnares öron. Men det är ju då som det blir som mest spännande tycker jag. Det är då det blir som mest dynamik i det, när man får fylla i själv. ”Oj, där försvann trummorna för de har skruvat upp gitarrerna så jävla högt”, liksom.
– Jag tror att nästan alla som köpte Bob hund-singeln gjorde det utan att ha lyssnat på den först. Och det är ingen som har klagat på ljudkvaliteten, för den ingår i upplevelsen på något vis. Det är så farligt att säga att ljudkvaliteten måst vara av en viss standard, att om man inte uppnår den standarden är det inte någon idé att ens tänka på att ge ut det.
Annan musik som Magnus menar har samma slags kvalitet som Bob hund är bland annat de tidiga skivorna med Chrome, Throbbing Gristle, Aztec Camera och TT Reuter.
– Man märker att det inte har varit något filter, de har bara gått in i studion och så har de haft en tekniker, och ibland en producent, som inte har lagt i sig alls, eller bara hjälpt dem att få fram det här. Då blir det ett väldigt kort steg mellan hur de verkligen vill låta, och hur det faktiskt blir på inspelningen.
Att Magnus tycker att vinyl är överlägset CD som format beror främst på två saker. Dels på ljudet, dels på att CD-singeln är ett vagt format. I samband med att CD-singeln utkonkurrerat sjutummaren har singeln som medium mest blivit en försmak, reklam för en kommande LP.
– En viktig sak med singlar är att de ska kunna stå för sig själva. Att både singeln och LP:n har den här konstverkskänslan, att det ligger arbete nerlagt, att de är artefakter på något vis, att de kommer att finnas kvar.
– Bob hunds senaste LP kom ju både på vinyl och CD och jag tycker vinylen låter bättre, för de jobbade verkligen med att den skulle låta bra. Så jag skulle rekommendera alla intresserade att köpa vinylen, den är 50 spänn billigare och låter 20% bättre.
Magnus avslutar med ett lakoniskt konstaterande:
– Men vinylen kommer ju att försvinna, det är inget snack om saken, tyvärr.
STEFAN ZACHRISSON

TOPP 10: Joakim Sandström (Intuition told me)

J: Hej hej! Här kommer min tio i topp. Fick klura längre än väntat på den. Det var ju år då allt började lösas upp och bli digitalt. Allt blev svårare att greppa, årtal och skivnummer flöt ut i cyberrymden, filer kom och gick. Saker jag så här i efterhand trodde släpptes under den här perioden kanske kom ut först 2004 eller 2005, eller varför inte redan 1994 (hej, A Shrine)? Skönt att bland annat Friendly Noise började bringa lite ordning bland releaserna från och med 2003. Riktiga, kontextuellt ansvarsfulla skivor. Ni hatar säkert att jag sätter Broder Daniel överst, hur indie känns det liksom? Dolores under Virgins paraply, det kanske inte ens gills? De var bara så obegripligt viktiga 1995-1998, ja ännu längre egentligen, men framförallt under den perioden, då alla andra hatade dem. Here goes…:

1. BRODER DANIEL: Broder Daniel Forever (album, Dolores Recordings, 1998)
2. LARS BLEK: Tristess (cdr-ep, Garmonbozia, 2002)
3. THE RADIO DEPT.: Against The Tide (7”, Slottet, 2002)
4. YVONNE: Only Dancing (från Getting Out, Getting Anywhere, Beat That!, 1997)
5. BENT SPANNER/ARTY BANNER: Denial (7”, Deutsche Kaviar Records, 1998)
6. FLAWLESS FILIPPO: Sweet And Twenty (från Gnothi Seavton, samlingsalbum, Sound Epicure, 1997)
7. SAGOR & SWING: Vals på vingar (7”, Rocket Number Nine, 1999)
8. PLUXUS: Pacer (7”, Slowball, 1998)
9. ENDLESS SMILE: The Things I Wish I Said (cdr, 1998)
10. PC PHOBIA: PC Phobia (7”, Promenade Recordings, 1997)

Fast hatade ”alla” Broder Daniel under perioden? Jag trodde det var tvärtom.
J: Inte i mina kretsar! På Öland/i Kalmar var det en oerhört het potatis, ett ursinnigt för eller emot. Vi kanske var tre-fyra som var för. Den lokala rockrecensenten i Barometern var beyond dom-kan-inte-spela, det var pure hatred och stora kryss och minus i betyg. De var sämst. Många jag träffade då var rätt inne på amerikansk lofi och de kunde inte alls greppa det där med BD. De kanske var den tidens autencitetsrockister. Sen nere i Lund var det lite annorlunda, men det var först efter Fucking Åmål som alla plötsligt alltid hade älskat dem. Det var lite konstigt att förhålla sig till allt det där, men jag kunde aldrig riktigt släppa BD. Kände mig ändå tvungen att vara sann mot mig själv.

TOPP 10: SARA MARTINSSON (.eTer, Blue Vision Personalities, Bomben…)

”jo jag satt å fixade med denna lite så nu är jag nog klar tror jag! den är ordnad så ettan överst (logiskt):

FIRST FLOOR POWER – We Are The People (EP, Silence, 2000)
EGGSTONE – Vive La Différence! (album, Vibrafon, 1997)
FLORIAN – No One Goes for the Most Clever Girl in Class (7″, Fabulous Friends, 2001)
TESTBILD! – The Double Life Of Testbild (album, Radio Khartoum, 2002)
PLUXUS – Fas 2 (album, Slowball, 1999)
FREE LOAN INVESTMENTS – Youth Will Understand (7″, BOOOF, 2001)
BY COASTAL CAFÉ – Daffodil (7″, Rocket Number Nine Records, 2000)
AUDIONOM – Audionom (7″, Truckfighter Recordings/Beauty Resources, 2001)
STINA NORDENSTAM – Dynamite (album, Telegram, 1996)
JOSÉ GONZÁLEZ – Deadweight On Velveteen / Hints (7″, Kakafoni, 2001)

Några tankar:
jag har valt ut 10 bra skivor som jag tycker säger mycket om den här tiden, och framför allt hur jag själv lyssnade på musik. det är inte säkert att varje skiva verkligen är den allra bästa, Eggstones Vive La Difference kunde till exempel kanske lika väl ersatts av Aerospace A Minute History Of Air And Space, medan Audionom-7:an kanske skulle ha varit Dialog CET:s Ny Metall. Men jag ville få till något slags tvärsnitt, ringa in de här åren så väl stilmässigt som kvalitativt. Sedan är jag osäker hur man ska förhålla sig till Telegram som Stina Nordenstam låg på. Dock att den här sortens lista är väldigt svår att göra utan hennes namn, och att jag tycker att hennes artistskap stämmer väldigt väl överens med de tankegångar som var centrala för den scenen som bloggen handlar om!

bästa,
sara”

TOPP 10: MATTIAS HOLMBERG, TWISTERELLA


”Många låtar från 2002 på min lista. Känns som att en våg kulminerade då, som att 2002 var Sveriges motsvarighet till 1981.”

1. TESTBILD! ”The Double Life of Testbild!” (album, Radio Khartoum, 2002)
2. THE EMBASSY ”Futile Crimes” (album, Service, 2002)
3. DIFFERNET ”Affections EP” (CD-r, 2002)
4. THE RADIO DEPT ”Against the Tide” (7″, Slottet, 2002)
5. EGGSTONE ”Vive la Différence” (album, Vibrafon, 1997)
6. NY AKUSTIK ”Ny Akustik” (EP, Hypermusic, 1999)’
7. NOVA EXPRESS ”One” (dubbel-LP, Rocket Number Nine, 2001)
8. SAGOR & SWING ”Vals på vingar” (7″, Rocket Number Nine, 1999)
9. ELECTROMAGNETIC BEAM ”The Arne Sand EP” (10″, Mjäll, 2000)
10. PLUXUS ”Fas 2” (album, Slowball, 1999)
11. FINT TILLSAMMANS ”En världsomsegling” (album, Silence, 2000)
12. LARS BLEK ”Lars Blek” (CD-r, Garmonbozia, 2002)
13. ICORO ”Zoo” (album, Dilettante, 2002)

TOPP 10: MARTIN ABRAHAMSSON, BAURI

1. PLOD – Pillow talk (album, Worm Interface, 1999)
2. OLA BERGMAN – The great family hotel (12″, New Speak, 2002)
3. YETI – Holtkötter (album, Superstudio Vit, 1996)
4. PHUNKEY RHYTHM DOCTOR – Underground poetry (12″, Hybrid, 1997)
5. VILLA ÅBO – Ticketiketas (12″, Börft, 1997)
6. THE PERSUADER – Centralbron (från Stockholm, album, Svek, 1999)
7. FLAWLESS FILIPPO – Snip snoop (från Gnothi Seavton, samling, Sound Epicure, 1997)
8. SMYGLYSSNA – Dold EP (12″, Plug Research, 1997)
9. LUKE EARGOGGLE/RUTHERFORD – Papa didn’t love me/Lonewolfe McQuade (7″, Stilleben Records, 1998)
10. FIGURERA – Lael (från de reparera, 12″, Komplott, 2000)

TOPP 10: HENRY MOORE SELDER (Chihuahua, Rock Out, Puppetmasters…)

”Här kommer en lista fritt ur minnet – känns som jag har missat något viktigt. Jag har inte tagit med några Make It Happen-släpp för jag var så insyltad i allt. Johanna borde göra en lista också!”

Apropå Audionom-livelåten som Henry Moore Selder nämner i listan nedan skrev vi till Johan Hinders från bandet och nördfrågade om han kommer ihåg vilket år den spelningen ägde rum. Och när och var spelades ”Spindlar”-videon ovan in? ”Hej. Alltid kul med nördfrågor! Inspelningen på Youtube du länkade till är från Club Accelerator 16/2 2001 på Södra Teatern och finns med på DVD:n ‘Audionom I’ där även rockumentären ‘Road to Stalingrad’ är med. Någon 45 min version på ‘Spindlar’ finns dock inte, vi gjorde däremot en spelning på Lava i 45 min med låten ‘Titaterna’. Finns den dokumenterad så skulle jag verkligen bli glad! Spelningen torde troligen ha genomförts i november 2000 ev. januari 2001.”

AUDIONOM – Spindlar? (45 minuterversion, live på Lava)
TESTBILD! – Forgotten power station on the moon (från The Double Life of Testbild!, album, Radio Khartoum, 2002)
KOMEDA – Disko (från The Genius of Komeda, album, NONS, 1996)
THE CONCRETES – Be Mine (från The Concretes, 10″, Licking Fingers, 1999)
MATTI KALLIOINEN – Gargamel (från Koncentrerad saft, album, AbnormalAUDIO, 2002)
THE KNIFE – Afraid of You (7″, Rabid, 2000)
PLUXUS – Caravelle (från Och resan fortsätter här, album, Pluxemburg, 2001)
MAZARINE STREET – Local Loser Ball (från The Beast of…, album, Fine Tone, 1996)
SILVERBULLET – Skinny (från Silverbullet, album, Fine Tone, 1997)
HONEY IS COOL – Return Home (från Crazy love, album, MVG, 1997)

TOPP 10: Henrik von Euler (Flora & Fauna, Rigas, Fnojan)

1. BOB HUND – Jag rear ut min själ! Allt skall bort!!! (album, Silence, 1998)
2. KAAH – Beats, melodier och baby kaah (album, EMI, 2001)
3. FIRST FLOOR POWER – There is hope (album, Silence, 2001)
4. DISFEAR – Everyday slaughter (album, Kron-H, 1997)
5. FINT TILLSAMMANS – En världsomsegling (album, Silence, 2000)
6. THE KNIFE – The Knife (album, Rabid, 2001)
7. MOKIRA – Plee (album, Mille Plateaux, 2002)
8. KANZEON – Kanzeon (12″, Gabel Recordings, 2000)
9. THE MIGHTY QUARK – Ian Hendrick’s Disco (album, King Syndrome Sounds, 1999)
10. PÅVE – Istället för krig (10″-EP, Flora & Fauna, 2001)

H: japp. så får det bli. omöjligt uppdrag ändå. med mitt minne. allt är ju som bekant relativt.
Tänkte bara dubbelkolla, innan publicering: din lista är i rangordning?
H: njaäe. måste den vara det?
lite roligare, lite jobbigare och lite mer diskutabelt
H: ok. jag gör ett försök till.
hm, Kaah-skivan är utgiven av EMI. hm, hm.
H: den kanske kan få vara undantaget som bekräftar regeln! ett sånt behövs alltid
ja jag tänkte också det! ska vi köra på det ändå?
H: vi gör det!
H: fast kaah hade nog en rätt pissig budget hos emi iaf
kan jag citera det?
H: gör det!

TOPP 10: Sarah Nyberg Pergament, Action Biker

Papperspåse på mitt huvud / Natt på bussen / Dag på bussen / Osvensk stämning

1. BOB HUND – Omslag: Martin Kann (album, Silence, 1996)
2. EGGSTONE –Vive la Differénce! (album,Vibrafon, 1997)
3. NY AKUSTIK – Ny Akustik (CD-EP, Hypermusic, 1999)
4. MONO – Vi tänker oss helt nya frisyrer (7″, Dilettante Productions, 1996)
5. THE MOPEDS – Life’s too short to hurry (från The hills are alive with the sound of Mopeds, album, Vibrafon, 1998)
6. DOKTOR KOSMOS – Holiday (från Cocktail, album, NONS, 1996)
7. BOB HUND – Nöden kräver handling (från Ett fall och en lösning, EP, Silence, 1997)
8. GIRLFRENDO – Adding up (från So you are here again, shadow?, album, Bambini, 2001)
9. NIXON – Climbing walls (EP, Sandcastle Records, 1997)
10. AEROSPACE – The bright idea called soul (album, Labrador, 2001)

PS. FIDGET, AQUADAYS
DS.

TOPP 10: Petter Herbertsson, Testbild!

naimi

En återkommande kategori på bloggen kommer vara topp 10-listor för favoritskivor från perioden (det kan nog bli listningar av en del andra saker också framöver). Det finns ju inte riktigt nån kanon kring denna scen/period, så listorna kommer nog se ganska olika ut. Det kan röra sig om såväl album, singlar som samlingar. I rangordning. Rangordning eftersom det är lite roligare, lite jobbigare och lite mer diskutabelt. Listorna kommer dels från oss själva, dels från personer vi gillar som vi tror har intresse för och koll på perioden. Först ut att lista är Petter Herbertsson, från Testbild! och Bläck charm nostalgi vassa tänder:

1. NY AKUSTIK – Ny akustik  (CD-EP, Hypermusic, 1999)
2. NAIMI – Benno presents vol 5 (7″, Benno, 2001)
3. MONO – Vi tänker oss helt nya frisyrer (7″, Dilettante Productions, 1996)
4. DR HIGGINS – Vad gör jag här? (7″, Klassisk Ära, 2001)
5. BOB HUND – Omslag: Martin Kann (album, Silence, 1996)
6. FINT TILLSAMMANS – Med drömmen som ström (album, Silence, 1996)
7. SAGOR & SWING – Vals på vingar (7″, Rocket Number Nine, 1999)
8. HENRIK VENANT – Shangle (album, Heartwork, 2002)
9. RODRIGUEZ – Den glada färden hemåt (7″, Rocket Number Nine, 2000)
10. ENDLESS SMILE – Undone (album, The Releasing Eskimo, 1998)